BlueCall har intervjuat Torbjörn, 56 år gammal och före detta regionschef. Torbjörn (ej på bild) bor i Västra Götaland tillsammans med sin fru och har två vuxna barn. Mellan 2017-2021 utvecklade han ett alkoholmissbruk till följd av sin mentala ohälsa och delar öppet med sig om hur han hamnade där och vad han har gjort för att ta sig upp över ytan igen.
Vad betyder “mental hälsa” för dig?
”Mental hälsa, för mig, har blivit något så mycket mer än bara ett tillstånd – det är grunden för livskvalité och livsglädje. När jag tänker på mental hälsa nu, tänker jag på en balans där jag känner mig stabil och har en grundtrygghet i livet, något jag saknade under en lång period. Det handlar om att vara nykter och närvarande, att kunna uppskatta de små stunderna, även när det är svårt. Jag har lärt mig att ta en dag i taget, för ibland känns en hel vecka för överväldigande. Det är också att kunna erkänna när man mår dåligt och våga vara ärlig med det – både mot sig själv och andra. Mental hälsa handlar för mig om att ta hand om mig själv på djupet, även när det är svårt eller känns som om allt går emot en.”
Vad var de bakomliggande orsakerna till att du började må sämre?
”Det var så mycket som kändes fel på en gång, men om jag ska sammanfatta det så handlade det mycket om mitt arbete. Jag var i en miljö där jag inte kände att jag dög, oavsett hur mycket jag kämpade. Det fanns alltid ett krav på mer, och den känslan av att aldrig räcka till började äta upp mig inifrån. Jag kände mig isolerad, arbetade hemifrån och förlorade all form av stöd från mina kollegor och chefer. I takt med att pressen växte och mitt självförtroende sjönk, började jag självmedicinera med alkohol för att få bort den konstanta ångesten och den inre tomheten. Det började långsamt, några glas här och där för att slappna av, men till slut hade jag helt tappat kontrollen. Alkoholen tog över mitt liv, och jag utvecklade ett beroende. Det var som en spiral – ju sämre jag mådde, desto mer drack jag, och ju mer jag drack, desto sämre mådde jag.”
När förstod du att du behövde göra något åt problemen?
”Jag önskar att jag hade sett varningssignalerna tidigare, men jag körde på tills jag till slut kraschade helt. Det var som om allting bara brast på en gång. Jag kunde inte längre sköta mitt jobb, och det kändes som om jag höll på att förlora allt som betydde något för mig. Det var skrämmande att inse hur långt det hade gått, att jag hade dragit mig själv ner så djupt. Det var först då, när jag hade nått botten, som jag insåg att jag behövde göra en totalförändring i mitt liv och söka hjälp. Det var en läskig insikt, men samtidigt befriande att erkänna att jag inte klarade av det ensam längre.”
Vad var det som gjorde att du äntligen började må bättre igen?
”Jag är fortfarande på en resa, och det är inget som sker över en natt. Jag jobbar dagligen med min mentala hälsa och med att hålla mig nykter. Men det som verkligen har hjälpt mig att må bättre är att jag tog steget att söka hjälp. Jag insåg att jag inte kunde klara det här på egen hand, och jag fick professionell hjälp både för mitt alkoholmissbruk och för min mentala hälsa. Jag har byggt upp ett stödnätverk och försöker nu ta små steg varje dag i rätt riktning. Vissa dagar är fortfarande tunga, men jag känner att jag är på rätt väg. Jag är inte längre fast i mörkret, och det ger mig hopp.”
Vad är ett tips du skulle vilja skicka med till alla som läser detta så de slipper hamna i en liknande situation?
”Mitt största råd är: sök hjälp i tid. Vänta inte på att det ska bli outhärdligt eller tro att du bara kan bita ihop och att det kommer lösa sig av sig självt, för det gör det sällan. Jag vet att det kan vara svårt, särskilt för många män i min generation, att erkänna att man mår dåligt. Vi tenderar att hålla allt inom oss och köra på tills det smäller. Och när det smäller, smäller det hårt. Var också medveten om de sätt du kanske försöker hantera ditt mående på – om du börjar använda alkohol eller andra metoder för att ”lindra” smärtan, vet att det bara gör saken värre. Det finns så mycket bättre hjälp att få, och att ta emot den hjälpen är inte ett tecken på svaghet, utan på styrka.”
